Hjälp, kakelugnen läcker!

Att få sin kakelugn belagd med eldningsförbud för att den läcker är förstås förfärligt sorgligt. Vad finns det för alternativ i det läget?  

För att kunna ge ett fullständigt svar på den frågan behöver man ha ett besiktningsprotokoll framför sig. När sotaren provtrycker kakelugnen måste han lämna efter sig ett protokoll och där ska det tydligt framgå exakt var läckaget är. Möjligheten till åtgärder ser nämligen lite olika ut beroende på var det läcker.
Sotaren har säkert också möjligheter att ge dig råd kring vilka åtgärder man kan vidta och även tipsa om vem man kan vända sig till för att få hjälp med det.

Men här är ett generellt svar på varför kakelugnar börjar läcka: 
I regel beror dessa läckage på att kakelugnen har rört sig något under årens lopp och därmed börjat att luta något framåt, alltså ut från väggen och in mot rummets mitt. En kakelugn väger ju enormt mycket och även om golvet är förstärkt enligt alla konstens regler så sätter sig alltid huset något, om inte annat så bara för att träet i golvbjälkarna torkar. Förhoppningsvis hamnar sättningarna inom marginalen så att inget läckage uppstår, men med tiden kan det ändå hända.  
För att fullständigt åtgärda detta problem måste dessvärre kakelugnen sättas om.
Kakelugnen har ju släppt från väggen av någon orsak och risken är stor att den kommer att fortsätta att luta utåt något och därmed kan "mindre" ingrepp vara att kasta pengarna i sjön.  
Att sätta om en kakelugn kostar mellan 20 000 och 30 000 kronor, helt beroende på hur stor den är. En kakelugn kan ju vara allt från typ 1.6 meter till 3,5 meter hög. Priset avgörs knasigt nog också av var i landet du bor. I Stockholmstrakten kan det till exempel bli ännu dyrare, även om jobbet och förutsättningarna är exakt desamma.  (Prisuppgiften 20 000 till 30 000 kommer från kakelugnsmakare i Linköping).
Oavsett exakt var priset hamnar så är det förstås enormt mycket pengar, och ett väldigt smutsigt och stökigt renoveringsarbete att leva med några dagar därhemma. Men samtidigt kan du känna dig trygg i att du då får en kakelugn som är i toppskick och kommer att vara det i hemskt många år.
När man sätter om en kakelugn är det ju bara själva ”fasaden” – kakelplattorna på utsidan – och luckor och spjäll och sådant som man sparar. Men allt tegel och sand och bruk på insidan köper man ju helt nytt, vilket innebär att en kakelugn som sätts om blir som ny, även om den är hundratals år på utsidan!
Under förutsättning att den inte eldas oansvarigt hårt så har ju en kakelugn en livslängd på många, många år innan man måste sätta om den igen. Om man räknar av priset för att sätta om kakelugnen på så lång tid så blir det verkligen inte särskilt högt för den värmekälla och mysfaktor (och värdeökare på ditt hem) som en fungerande kakelugn är. 

Om man ändå tvekar inför att sätta om hela kakelugnen finns ändå några andra vägar:
Om läckaget är uppe i toppen på kakelugnen där den ansluter till murstocken så är en möjlighet att lyfta bort toppen på kakelugnen, de första varven, och göra om murningen så att den ligger an mot murstocken igen. Det kostar ca 4 000 – 5 000 kronor (återigen: Linköpingspris).
Ofta kombineras detta ingrepp med att man sätter dit en skorstensslang i rökkanalen för att vara säker på att inte själva skorstenen läcker också. Kostnad för att dra ner en syrafast/rostfri slang är ca 1 500 – 2 000 kronor per meter.

En annan variant är att om man äger även våningsplanet över kakelugnen så att man kan göra ingrepp på båda våningsplanen (funkar ju inte om du bor i lägenhet!) så kan man installera skorstensslangen genom bjälklaget bara, dvs montera ner toppen på kakelugnen och mura in en slang som bara sitter mellan kakelugnens topp och upp till bjälklaget ovanför. Detta förutsätter givetvis att resten av rökkanalen är tät.

Det kanske ska nämnas att en del kakelugnsägare laborerar själva med att försöka täta genom att stryka på lerbruk (får ej vara cement!) på de ställen där man ser att det kommer rök. Denna amatörmässiga variant kan kanske göra att kakelugnen klarar en ombesiktning av sotaren, men det är knappast en lösning som håller på lång sikt. Mer som konstgjord andning.
Det kan vara svårt att både se och komma åt där det ryker ut. (Och kom i håg att den livsfarliga koloxid-röken är både luktlös och osynlig… )

Kraven i Boverkets byggregler är de som styr täthet och funktion vid besiktning. Kraven är så kallade funktionskrav och säger att rökkanalen och eldstaden ska vara erforderligt tät och därmed så tät att risk för förgiftning inte föreligger, att sanitära olägenheter inte uppstår, att funktionen upprätthålls samt att risk för brand inte föreligger. För besiktningsmannen är det mao ett ganska stort gissande och tyckande men han/hon måste kunna motivera sina beslut.  

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *